Projektering i byggprocessen: Komplett guide från programskede till bygghandlingar
Projekteringsfasen är hjärtat i varje byggprojekt – här formas idéer till konkreta bygghandlingar. Lär dig allt om programskede, systemhandlingar, projekteringsledning och moderna digitala verktyg som förvandlar projekteringen från kaos till kontroll.
Vad är projektering i byggprocessen?
Projektering är det utrednings- och förberedelsearbete som föregår själva byggandet. Det är här du tar en idé – "vi vill bygga ett kontorshus" – och förvandlar den till konkreta ritningar, beräkningar och instruktioner som byggarbetarna kan följa. Utan ordentlig projektering blir det som att ge snickaren en post-it-lapp med texten "bygg något snyggt" och hoppas på det bästa.
Projekteringen börjar när byggherren har bestämt sig för att bygga och slutar när alla bygghandlingar är klara och upphandling kan ske. Det här är den mest kritiska fasen i hela byggprocessen – ett misstag i projekteringen kan kosta miljontals kronor att åtgärda när väl grävskopan har satt spaden i jorden.
Varför är projektering så viktig?
Studier visar att 70% av kostnadsbesparingarna i ett byggprojekt görs under projekteringsfasen. När du väl börjar bygga är det svårt och dyrt att ändra sig. En ändring i ritningen under projektering kostar några timmars arbete. Samma ändring när väggen redan är byggd? 50 000 kr+ och tre veckors försening.
Projekteringens roll i byggprocessens fyra faser
Byggprocessen delas traditionellt in i fyra huvudfaser: förstudie, projektering, genomförande och avslut. Projekteringen är fas två – men den påverkar allt som kommer efter.
Fas 1: Förstudie – Idé och förutsättningar
Byggherren bestämmer vad som ska byggas, var och varför. Översiktliga ramar för ekonomi, funktion och miljöhänsyn kartläggs. Planbesked söks om detaljplan behövs.
Fas 2: Projektering – Från krav till bygghandlingar (DU ÄR HÄR)
Här preciseras alla krav, skisser tas fram, system utformas och slutligen skapas detaljerade bygghandlingar. Denna fas består av programskede → systemhandlingar → bygghandlingar. Bygglov söks vanligtvis under denna fas.
Fas 3: Genomförande – Produktion på plats
När bygglov och startbesked är på plats börjar själva byggandet enligt de bygghandlingar som togs fram i projekteringen. Eventuella ändringar (ÄTA) hanteras.
Fas 4: Avslut – Slutsamråd och slutbesked
Slutsamråd med kommunen, slutbesked och överlämning till beställaren. Byggprocessen avslutas och förvaltningsfasen tar vid.
Programskedet – Precisera mål och krav
Programskedet är första steget i projekteringen. Här tar du byggherrens ofta vaga önskemål och förvandlar dem till mätbara krav och mål. Det är skillnaden mellan "vi vill ha ett modernt kontorshus" och "450 kvm BTA, energiklass A, max 15 miljoner kr, klart Q2 2026".
Vad händer i programskedet?
✓ Behovskartläggning
Vilka verksamheter ska byggnaden hysa? Hur många personer? Vilka funktioner krävs? Intervjuer med framtida användare genomförs.
✓ Ekonomiska ramar
Totalbudget, kostnadsram per kvadratmeter, finansieringsplan. Detta avgör vilken kvalitetsnivå projektet kan hålla.
✓ Tekniska krav
Energiprestanda, brandskydd, tillgänglighet enligt PBL, akustikkrav, ventilationskrav. Dessa måste uppfyllas enligt lag.
✓ Tidplan och milstolpar
När ska projektet vara klart? Vilka delleveranser krävs? Finns det kritiska tidpunkter (t.ex. inflyttning innan skolstart)?
💡 Praktiskt exempel: Programhandling för kontorshus
Krav: 450 kvm BTA, 35 arbetsplatser, 2 mötesrum, café/lunchrum. Tekniskt: Energiklass A, FTX-ventilation, ROT-rum för framtida fiber. Ekonomi: Max 15 mkr. Tid: Inflyttning senast 1 juni 2026.
Val av entreprenadform – avgörande för projekteringen
I programskedet väljer byggherren också vilken entreprenadform som ska användas. Detta påverkar hur detaljerad projekteringen behöver vara:
- →Totalentreprenad: Entreprenören tar över projekteringen efter programskedet. Byggherren behöver bara ta fram förfrågningsunderlag med krav.
- →Utförandeentreprenad (general eller delad): Byggherren måste ta fram kompletta bygghandlingar själv innan upphandling. Kräver mer projekteringsresurser.
Systemhandlingar – Samordning av tekniska lösningar
När programhandlingarna är klara påbörjas systemprojekteringen. Det är här de stora tekniska besluten tas: hur ska byggnaden konstrueras? Vilka installationssystem ska användas? Hur ska allt samverka?
Systemhandlingarna är ännu inte detaljerade nog för att bygga efter, men de visar principerna och säkerställer att arkitektens vision faktiskt går att bygga inom budget.
Viktiga roller i systemprojekteringen
Projekteringsledare – Samordnare och dirigent
Projekteringsledaren är den som håller ihop alla konsulter. När arkitekten vill ha glasfasad, konstruktören säger "omöjligt", VVS-konsulten behöver 80 cm i bjälklaget och elkonsulten vill ha serverrummet på andra sidan byggnaden – då är det projekteringsledaren som löser konflikten och håller tidsplanen.
Arkitekt – Gestaltning och funktion
Arkitekten ansvarar för byggnadens utformning, planlösning och estetik. De tar fram arkitektritningar som visar väggar, dörrar, fönster, rumsindelning och fasadutformning. Arkitekten måste också säkerställa att byggnaden uppfyller tillgänglighetskrav enligt PBL.
Konstruktör – Bärande system
Konstruktören dimensionerar byggnadens stomme: betongplatta, pelare, bjälklag, takstolar. De säkerställer att byggnaden inte rasar och att den klarar de laster den utsätts för (vind, snö, personer, möbler). Konstruktionsritningar tas fram med armeringsritningar och detaljlösningar.
VVS-konsult – Värme, vatten, sanitet
VVS-konsulten projekterar rörsystem för vatten och avlopp, värmesystem (radiatorer, golvvärme, fjärrvärme) samt ventilationssystem. De måste samordna dragningar med konstruktören (var får rören gå?) och elkonsulten (el till värmepumpar och fläktar).
Elkonsult – Elinstallationer
Elkonsulten projekterar elförsörjning, belysning, uttag, tele/data, brandlarm och eventuellt solceller. Elritningar visar var centraler, uttag och armaturer placeras samt kabeldragningar.
Samordning – Den största utmaningen
Systemhandlingarna måste samordnas så att allt passar ihop. Det räcker inte att arkitekten ritar en vacker byggnad om konstruktören sedan säger "det går inte att bygga". Här är några klassiska samordningskonflikter:
Arkitekt vs Konstruktör: "Den där bärande väggen måste bort"
Arkitekten vill ha öppen planlösning. Konstruktören säger att väggen är bärande. Lösning: Stålbalk i taket istället (kostar 80 000 kr extra).
VVS vs El: "Vi behöver båda platsen i schaktet"
VVS-konsulten har lagt ventilationskanaler i samma schakt som el-konsulten planerat elcentraler. Lösning: Förstora schaktet eller flytta något av systemen.
Konstruktör vs VVS: "Röret får inte gå genom balken"
VVS vill dra avloppsrör genom bjälklaget. Konstruktören säger att det försvagar konstruktionen. Lösning: Förskjut röret eller använd tunnare rördimension.
💡 Moderna lösningar: BIM (Building Information Modeling)
Idag använder många projekt BIM-verktyg som Revit eller ArchiCAD där alla konsulter jobbar i en gemensam 3D-modell. När VVS-konsulten lägger in ett ventilationsrör och det krockar med konstruktörens balk varnar systemet automatiskt. Detta minskar samordningskonflikter med 30-50%.
Bygghandlingar – Detaljritningar för produktion
När systemhandlingarna är godkända och alla stora beslut är tagna är det dags för detaljprojektering. Nu skapas bygghandlingarna – de ritningar och beskrivningar som byggarbetarna faktiskt ska jobba efter på plats.
Bygghandlingarna är mycket mer detaljerade än systemhandlingarna. De visar exakt var varje dörr ska sitta, vilken typ av klinkers som ska användas i badrummet, hur armeringen i betongplattan ska läggas och var varje eluttag placeras.
Vad ingår i bygghandlingarna?
Ritningar (skalritade och digitala)
Planritningar, fasadritningar, sektioner, detaljritningar. Varje disciplin (arkitekt, konstruktion, VVS, el) har sina egna ritningar. Skala vanligtvis 1:50 eller 1:100.
Rumsbeskrivningar
Specifikation för varje rum: golvmaterial (klinker/parkett/linoleum), väggbeklädnad (målat/kakel), taktyp (akustiktak/målat), belysningsarmatur och antal eluttag. T.ex. "Badrum 203: 15 kvm, klinkergolv ljusgrå, kakel vita 30×60 cm till 2,1 m höjd, spotlights 6 st".
Tekniska beskrivningar
Textdokument som beskriver arbetsutförande, material och kvalitetskrav. T.ex. "Betong: C30/37, vattencementtal max 0,55, miljöklass 1, släckningsmetod spridning".
Mängdförteckningar
Exakta mängder material: 450 kvm klinkergolv, 1200 m² gipsskivor, 850 m elledning, 23 dörrar typ A osv. Används för att beräkna kostnader och beställa material.
Kontrollplan och arbetsmiljöplan
Kontrollplan beskriver vilka kontroller som ska göras under byggandet (t.ex. kontroll av armering innan betonggjutning). Arbetsmiljöplan beskriver säkerhetsåtgärder på byggarbetsplatsen.
Bygghandlingar som upphandlingsunderlag
Bygghandlingarna används som förfrågningsunderlag när entreprenörer ska lämna anbud. Ju mer detaljerade och tydliga handlingarna är, desto mer exakta blir anbudspriserna – och desto färre överraskningar under byggtiden.
⚠️ Vanligt misstag: Ofullständiga handlingar
Om bygghandlingarna är otydliga eller saknar information kommer entreprenören att behöva gissa. Resultat: Anbudspriserna blir högre (entreprenören lägger på riskpåslag), eller så uppstår konflikter när byggarbetarna inte vet vad som ska göras. "Det stod inte i ritningen" är en mening som kostar svenska byggprojekt miljarder varje år.
Viktiga roller i projekteringsprocessen
Ett modernt byggprojekt involverar många olika yrkesroller. Här är de viktigaste aktörerna i projekteringsfasen och vad de gör:
👷 Byggherre
Den som vill bygga och betalar projektet. Ansvarar för att samhällets regler följs och fattar de stora besluten (budget, tidplan, kvalitetsnivå). Byggherren kan vara en privatperson, företag eller kommun.
📐 Projekteringsledare
Samordnar alla konsulter, håller tidsplan, ser till att handlingar blir klara i tid och löser konflikter mellan olika discipliner. Ofta en erfaren konstruktör eller arkitekt.
🏛️ Arkitekt
Ansvarar för gestaltning, planlösning och arkitektritningar. Säkerställer att byggnaden är vacker, funktionell och uppfyller PBL:s krav på tillgänglighet.
🔩 Konstruktör
Dimensionerar byggnadens stomme och säkerställer att den är säker och stabil. Konstruktionsritningar med armering och detaljlösningar tas fram.
💧 VVS-konsult
Projekterar värmesystem, ventilation, vatten och avlopp. Säkerställer att byggnaden har bra inomhusklimat och uppfyller energikrav.
⚡ Elkonsult
Projekterar elförsörjning, belysning, uttag, tele/data och brandlarm. Samordnar med VVS för elkraft till värmepumpar och fläktar.
🌿 Miljökonsult
Tar fram miljöplan, energiberäkningar och kontrollerar att projektet uppfyller miljökrav. Blir allt viktigare med nya energikrav och miljöcertifieringar.
🏗️ Entreprenör (i totalentreprenad)
Vid totalentreprenad tar entreprenören över projekteringen efter programskedet och ansvarar för att ta fram bygghandlingar och genomföra bygget.
Digitala verktyg för modern projektering
Projektering har traditionellt skett med papper, penna och 2D-CAD. Men idag finns kraftfulla digitala verktyg som revolutionerar hur vi projekterar byggprojekt. Här är de viktigaste:
BIM – Building Information Modeling
BIM är inte ett program, utan ett arbetssätt där alla konsulter arbetar i en gemensam 3D-modell istället för separata 2D-ritningar. Fördelen? Alla ser samma modell, och krockar mellan olika system upptäcks automatiskt innan bygget börjar.
🏗️ Autodesk Revit
Branschstandard för BIM i Sverige. Arkitekter, konstruktörer och installationskonsulter jobbar i samma modell. Automatisk kollisionskontroll och ritningsproduktion.
📐 ArchiCAD
Populärt bland mindre arkitektbyråer. Mer intuitivt än Revit men med något färre ingenjörsfunktioner. Bra för bostadsprojekt.
🔧 Solibri
Specialverktyg för BIM-modellkontroll. Kontrollerar att modellen uppfyller PBL-krav, hittar krockar mellan discipliner och säkerställer kvalitet.
☁️ Autodesk BIM 360
Molnbaserad plattform för samarbete. Alla konsulter delar filer, ritningar och modeller i realtid. Mobilapp för besök på byggarbetsplatsen.
Projektstyrning och dokumenthantering
Utöver BIM-verktyg behövs system för att hantera projektdokumentation, tidsplaner och kommunikation mellan alla inblandade:
- →ByggLog: Komplett projektstyrning för mindre och medelstora byggprojekt. Hanterar offerter, tidrapportering, ÄTA-arbeten, fakturering och kundkommunikation – allt i ett system.
- →Byggtjänst/Bygglet/Spikat: Större projektplattformar för dokumenthantering och samordning i stora byggprojekt.
- →Microsoft Project/Primavera: Avancerad tidsplanering och resursplanering för stora och komplexa projekt.
💡 ByggLog för projekteringsfasen
Med ByggLog kan du hantera hela projekteringsfasen digitalt: skapa programhandlingar med beställarens krav, tilldela konsulter sina arbetsuppgifter, spåra tidsplan och säkerställa att bygghandlingarna blir klara i tid. När projekteringen är klar övergår projektet smidigt till produktionsfas med tidrapportering och ÄTA-hantering.
Vanliga utmaningar i projekteringsfasen – och hur du undviker dem
Projektering är komplex, och det finns många fallgropar. Här är de vanligaste misstagen – och hur du undviker dem:
❌ Problem: För dålig kommunikation mellan konsulter
Arkitekten och konstruktören pratar inte med varandra. Resultatet upptäcks först när handlingarna ska samordnas: "Din vägg står mitt i mitt ventilationsschakt!"
✓ Lösning: Regelbundna samordningsmöten (minst varannan vecka) där alla konsulter deltar. Använd BIM för automatisk kollisionskontroll. Tydlig projekteringsledare som driver samordningen.
❌ Problem: Otydliga krav från byggherren
Byggherren säger "vi vill ha ett fint kontor" men specificerar inte vad "fint" betyder. Arkitekten levererar marmorgolv och träpanel. Byggherren väntar sig linoleum och gips. Budget sprängs med 2 miljoner kr.
✓ Lösning: Ordentlig programskede där alla krav dokumenteras skriftligt. Referensbilder och exempel på materialnivå. Beslutspunkter där byggherren godkänner val innan de blir för dyra att ändra.
❌ Problem: Tidspressen – "Vi måste börja bygga NU"
Byggherren har bråttom och vill börja bygga innan projekteringen är klar. Resultatet: Många ÄTA-arbeten, kostnadsöverskridanden och förseningar eftersom arbetarna inte vet vad de ska göra.
✓ Lösning: Förklara för byggherren att varje vecka som läggs på ordentlig projektering sparar tre veckor i produktion. "Mät två gånger, såga en gång" gäller även för hela byggen.
❌ Problem: Projekteringsfel upptäcks inte förrän på plats
Ett ventilationsrör krockar med en balk. Problemet upptäcks när VVS-montören står där med röret i handen. Bygget stannar i två veckor medan ny lösning projekteras.
✓ Lösning: BIM-modellering med kollisionskontroll. Granskningar av erfarna byggpraktiker innan handlingar frigörs (de ser saker som konsulter missar). Modellbaserad byggmöte innan byggstart.
❌ Problem: Ändringar sent i projekteringen
Byggherren ändrar sig i sista stund: "Kan vi inte få 10 kontor istället för 8?" När bygghandlingarna nästan är klara kostar ändringar enormt mycket (alla konsulter måste ändra sina handlingar).
✓ Lösning: Tydliga beslutspunkter och godkännanden. Efter systemhandlingar är godkända ska inga stora ändringar göras. Ändringar efter bygghandlingar = ÄTA-arbete med merkostnad.
Vanliga frågor om projektering i byggprocessen
Vad är projektering i byggprocessen?▼
Hur lång tid tar projekteringsfasen?▼
Vad är skillnaden mellan systemhandlingar och bygghandlingar?▼
Vad gör en projekteringsledare?▼
Vad är BIM och varför är det viktigt i projektering?▼
Hur mycket kostar projektering?▼
Kan jag börja bygga innan projekteringen är helt klar?▼
Hur kan digitala verktyg förbättra projekteringsprocessen?▼
ByggLog – Projektstyrning för hela byggprocessen
Med ByggLog får du komplett projektstyrning från programskede till färdig byggnad. Hantera projektdokumentation, tidsplaner, konsultuppgifter, ÄTA-arbeten och kundkommunikation i ett system – utan Excel-kaos och mejlförvirring.
Relaterade artiklar om byggprocessen: